Nu när jag är på sånt dåligt humör så märker jag att mat verkligen har vart en tröst för mig ibland. Eller inte just mat, men något att äta. Snacks, mackor vad som helst. Vad man nu har tryckt i sig. För när mitt humör va uppe som värst nu så var min första signal ifrån hjärnan att jag ska äta, och jag kan säga att jag nästan blev lurad där. Men sen kom jag på mig själv när jag satt och tänkte på mat. Jävla hjärna att försöka lura en! Den får åtminstonde vänta 12 dagar till, då kan den få lite kyckling eller fisk. Inte nu, för jag vill komma så nära detta som jag bara kan;